Jag kan säga såhär; det är lov. Och det innebär typ samma sak som alla andra somrar - har fullt upp fast jag egentligen inte har mycket för mig.

Dock har jag ett jobb nu, ett underbart jobb. Lite slitsamt men har så underbara kollegor och kunder. Och att vakna upp varje morgon och känna att man utvecklas mer och mer är så himla roligt.

Samtidigt som jag känner mig klok och vuxen så vill jag vara liten. Det är väl där ångesten tar plats i mig. Den ständiga oron inför framtiden. Usch. Men det känns som att det mesta går åt rätt håll, jag är frisk och mår bra och det är underbart.

Min Michael är här hos mig, äntligen. Skulle kunna skriva en bibel om mina känslor angående det just nu. Det är så skönt, jag tror inte att någon som inte gått igenom det vi har kan förstå. Att så små saker som att få ta på den man är kär i, vakna på natten och veta att man inte är ensam, kunna luta sig på någons axel i soffan...

Mitt sommarlov hittills har bestått av jobb, vänner och fotboll. Dock har vi uppehåll i fyra veckor nu så jag lär bli tjock som en gris.  

Denna vecka har vi besök från Tyskland, döjobbigt. De äter upp oss, helt enkelt. Och jag äter upp deras choklad.

Just nu sitter jag och bråkar med en kurs jag måste göra inför jobbet nästa vecka, en utbildning till Postombud. Det är sjukt svårt. Nu när jag äntligen kommit in i ICA-jobbet och lärt mig PLU-nummer så ska jag lära mig hur man skickar brev till olika ställen. Och tro mig, det är svårare än man tror. Har typ gjort en kurs av fyra och därefter ska jag göra ett slutprov. Döda mä.

Plikten kallar, men tänkte bara säga förlåt förlåt förlåt för att jag inte skriver så ofta. Lovar ett fint inlägg med en massa bilder i framtiden. OK?